Ovärdiga människa! Är det jag?

Att jag inte fattar någonting och inte förstår nått är väl inget nytt antar jag! Från tisdagen då jag var på  mitt möte tills i går har jag mått ganska bra faktiskt, känt mig lite på fötter. Men i går så damp X postavi ner i brevlådan och då visste jag att det var dags. Dags att han skulle komma och hämta den. När han kom hit så vart min dotter över lycklig och han satte på nån lycklig fasad och kramade om henne. Han sa att han snart skulle flytta till egen lägenhet och att hon fick komma dit när hon ville. Eftersom posten ännu inte kommit när han kom så satte han sig i köket, men innan det så gick han runt o kollade i lägenheten på alla förändringar som skett innan jag kastade ut honom. Det var tydligen mer än han kunde hantera för han va så bitter över allt nytt! Han var ändå ganska okej, vi pratade och varje gång jag kände att han sökte bråk så styrde jag över det på annat håll. Posten kom, vi kramades och han sa att han skulle sätta in en slant på mitt konto så dottern kunde gå på kalas på söndag (mina pengar kommer på måndag)

Medans han var här nämde han att tjejen han umgått med varit på hemmet o hälsat på över en hee....Antar att han skulle säga helg men sen ändrade han sig till över en dag och tillslut bara två timmar. När han åkt så ringde jag upp honom och ville veta mer om vad det handlade om...Då sprack hans humör som alltid när hon nämns...allt vart kaos, den elaka var tillbaka och inga pengar kom till kontot..efter det vart han bara hemsk, pengakåt, idiot, ja allt möjligt skreks inför alla han var med..Sen var den dagen OCH denna dagen förstörd, så mycket frågor, så lite svar och jag önskar att jag hade haft en jourvän att ringa för de hade jag behövt, ska ta upp det på tisdag på andra mötet.

Nu vet jag lika mycket som jag alltid vetat, typ inget. Känner gråten i halsen hela tiden och ångest. Jag som trodde att jag var på väg, nu känns allt bara botten igen och jag vet inte vad han säger man ska ta på allvar och vad som är lögn...Jag röker som en borstbindel och ja...
I morgon ska jag jobba första gången sedan allt rasa, och jag vill verkligen försöka att hålla mig vid gott mod för annars så kommer jag inte att komma i väg..känner mig så vilsen och ovärdig...Det känns som att man har tre val 1. radera honom ur mitt liv. 2. Radera mig ur mitt liv. eller 3. kämpa på.

Måste röka igen..rensa tankarna..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0